Riksbanken meddelade i dag den 5 november att den låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent. Här kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskedet och ger sin syn på det ekonomiska läget i stort i Sverige, bostadsmarknaden och bolåneräntorna.
Är du orolig för att det inte riktigt vill ta fart i svensk ekonomi? Nu finns ändå lite hoppfulla signaler!
Det har varit flera turbulenta år med stora variationer i både inflation och räntor, svag svensk ekonomi, stigande arbetslöshet, och oro i omvärlden. Vi ser nu ändå tecken på att det, om än långsamt, går åt rätt håll, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Vissa tecken på ljusning i svensk ekonomi
Svensk ekonomi har utvecklats mycket svagt under flera år i kölvattnet av pandemi, Ukrainakrig, oroligheter i mellanöstern och tullkrig. På senare tid har det dock kommit vissa tecken på att det ändå går åt rätt håll – om än långsamt. SCB:s så kallade Konjunkturklocka visar att 9 av 13 konjunkturindikatorer ligger i en återhämtningsfas. Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer klättrade i oktober upp strax över sitt historiska genomsnitt för första gången sedan juli 2022. Det är dock framför allt handeln och tjänstesektorn som ser ut att vädra morgonluft.
Hushållen ser fortfarande rätt dystert på sin ekonomi. Det bidrar troligen till att det ännu inte blivit någon riktig fart i hushållens konsumtion, trots att både inflationen och räntorna fallit tillbaka. Arbetslösheten ser inte ut att öka längre, vilket är positivt, även om vi förstås helst skulle vilja se en tydlig nedgång. Vår bedömning är ändå att vi hushåll kommer att lätta lite på plånboken framöver och att även företagens investeringar kommer att ta lite bättre fart.
Viss stabilisering av omvärldsläget – men fortsatt oroligt
Även om det är fortsatt stökigt i omvärlden finns det vissa ljusglimtar att ta fasta på. Konfliktnivån i Mellanöstern har gått ner. Efter många turer i det pågående tullkriget ser läget ut att ha stabiliserats något sedan sommarmånaderna (se diagram 1). En faktor som däremot tornar upp sig som ett orosmoln är de försämrade offentliga finanserna i många länder till följd av bland annat stora försvarssatsningar. De globala långräntorna har både stigit och varierat mycket under året. Det är ett tydligt tecken på att det har varit – och fortfarande är – oroligt i omvärlden.
Räkna med oförändrad styrränta minst ett år framöver…
Riksbanken meddelade i dag den 5 november att de lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent – ett besked som vi hade förväntat i vår senaste prognos. Till skillnad från vid Riksbankens räntemöte i oktober gjorde man denna gång inte någon ny bedömning av den så kallade styrräntebanan. Det är den bana som indikerar hur Riksbanken bedömer att styrräntan kommer att utvecklas framöver.
Vid Riksbankens beslutsmöte i oktober gjordes bedömningen att styrräntan skulle ligga kvar på 1,75 procent minst under hela nästa år. Denna nivå bedömdes vara välavvägd för att hjälpa den svenska konjunkturåterhämtningen på traven och samtidigt stabilisera inflationen vid målet på 2 procent. Det är också den bedömning vi själva gjorde då och även fortsatt gör.
...och hyfsat stabila bolåneräntor
Som bolånetagare bör du kunna ställa in dig på hyfsat stabila bolåneräntor nästa år, även om vi tror att de kommer att gå upp lite på grund av behov av något ökade marginaler i förhållande till bankernas upplåningskostnader. Räkna med bolåneräntor nästa år ungefär i spannet knappa 3 till knappa 4 procent, beroende på bindningstid (se diagram 2).
Samtidigt finns skäl att ta höjd för det alltjämt osäkra omvärldsläget. En mycket stor majoritet av de hushåll som tar nya bolån väljer fortfarande rörlig bolåneränta. Detta trots att det – om vi får rätt i vår senaste ränteprognos – förefaller vara billigt att försäkra sig mot oväntade ränterörelser genom att välja bunden ränta.
Läs gärna mer om hur vi ser på ränteläget och valet av bindningstid i SBAB:s senaste Boräntenytt.
Det ljusnar på bostadsmarknaden
Det har inte bara varit kallt i svensk ekonomi under lång tid, utan även på bostadsmarknaden med lägre omsättning och prisutveckling än normalt. Bostadspriserna brukar som regel uppvisa en svag utveckling under hösten efter en positivare vår. Nu har vi några månader i rad dock sett en lite starkare utveckling än det vi normalt brukar se under höstmånader, efter en vår som samtidigt varit svagare än normalt. Detta tyder på lite ljusare framtidstro hos bostadsköparna under senare tid.
Några avslutande ord
Strax innan det är dags att gå på julledighet kommer jag kommentera även Riksbankens sista räntebesked för året – närmare bestämt den 18 december. Innan dess kommer vi också ha publicerat årets sista nummer av Bomarknadsnytt respektive Boräntenytt med nya prognoser över svensk ekonomi, bostadsmarknad och räntor. Jag siktar också på att skriva en liten årskrönika som sammanfattar året som gått och med en liten framåtblick utifrån våra då aktuella prognoser.
Allt gott så länge!
