Först en lång pandemi med allt vad det innebar. Sedan ett ukrainakrig med i första hand mänskligt lidande men även stora ekonomiska konsekvenser i form av skenande inflation och räntor. När de värsta (åtminstone) ekonomiska konsekvenserna avtagit valdes Trump till president i USA för andra gången. Resultatet? Tullkrig och krig i Mellanöstern som lett till skenande priser på framför allt olja och drivmedel men även på andra viktiga råvaror som konstgödsel som är viktigt vid produktion av livsmedel. Utan att förringa allvaret i detta – med otur kan det gå riktigt illa igen – vill jag här peka på några faktorer som ändå kan inge visst hopp om den ekonomiska utvecklingen.
Hopp om måttlig inflationsuppgång och oförändrad styrränta under året
Ingen kan med bestämdhet säga hur länge kriget/konflikten i Mellanöstern håller på. Utdraget i tid kan det få stora negativa konsekvenser för både inflationen och räntorna. Utifrån ett antagande om en markant de-eskalering av kriget/konflikten senast till sommaren är vår prognos i rapporten Bomarknadsnytt från den 23 april att inflationen i Sverige inte blir så hög och varaktig att den tvingar Riksbanken till flera och stora höjningar av styrräntan i år. Än så länge har det oroliga omvärldsläget uppenbart inte smittat av sig på den svenska inflationen. Beräkningar vi redovisar i Bomarknadsnytt visar samtidigt att inflationen kan påverkas med betydande fördröjning vid stigande olje- och drivmedelspriser.
— Än så länge har det oroliga omvärldsläget uppenbart inte smittat av sig på den svenska inflationen, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Även vid ett mer negativt inflationsscenario bör det inte bli lika illa som sist det begav sig
Om kriget/konflikten i Mellanöstern drar ut på tiden är det troligt att inflationen i Sverige går upp mer påtagligt och Riksbanken ändå tvingas höja styrräntan. Även om så skulle ske bör det inte bli lika illa som efter Ukrainakrigets utbrott. Då kom vi från en situation där många producenter och företag hade dragit ner på produktionen och utbudet av varor varefter efterfrågan och global BNP ökade kraftigt när ekonomierna öppnade upp igen efter pandemin. Det gav en helt annan grogrund för inflationen än den vi har i dag. Vid ett mer negativt scenario för konflikten i Mellanöstern än vad vi antar i vår senaste prognos kommer absolut inflationen och troligen även räntorna gå upp – men troligen inte på det sett vi såg under 2022/2023.
Svensk ekonomi får högre tillväxt i år
I vår prognos från februari bedömde vi att svensk ekonomi (BNP) skulle växa med 2,8 procent i år. Vi har nu reviderat ner den siffran till 2,4 procent till följd av det osäkra omvärldsläget som tenderar att smitta av sig på både hushållens konsumtionsvilja och företagens investeringar. En tillväxt på strax över 2 procent får man ändå säga är hygglig givet det besvärliga omvärldsläget. Nya data som SCB publicerade i dag indikerar också att sysselsättningen ökade och arbetslösheten minskade under årets första kvartal, vilket är goda nyheter.
— En tillväxt på strax över 2 procent får man ändå säga är hygglig givet det besvärliga omvärldsläget, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Måttligt stigande bolåneräntor i huvudscenariot – men viktigt att ta höjd för en annan utveckling
Får vi rätt i prognosen om oförändrad styrränta i år finns också gott hopp om att bolåneräntorna inte rör sig alltför mycket uppåt under året. Det är samtidigt viktigt att understryka att bolåneräntorna kan ändras även om Riksbanken inte rör styrräntan. Bankerna lånar inte stora mängder kapital av Riksbanken utan på räntemarknaden. Om aktörerna på räntemarknaden gör en annan bedömning än Riksbanken av utvecklingen framöver kan bankernas upplåningskostnader – och därmed bolåneräntorna – förändras även om styrräntan inte ändras (se gärna denna film på Youtube där jag utvecklar detta). Vid en mer utdragen konflikt i Mellanöstern, där det för olje- och andra råvaror viktiga Hormuzsundet förblir stängt under en längre tid, kan förstås inflationen och även bolåneräntorna komma att gå upp mer påtagligt än vad vi antar i vårt huvudscenario.
Stabil bostadsmarknad och normal prisuppgång på bostäder under våren
Utvecklingen på bostadsmarknaden har varit stabil under våren. Antalet sålda hus ligger nu åter igen på normala nivåer, medan bostadsrätterna fortfarande har en bit kvar. Utifrån en sammantagen bedömning av faktorer som antalet budgivare, budpremier, hur lång tid det tar att sälja en bostad och utbudet av bostäder, så är det också en liten bit kvar till en helt normal temperatur på bostadsmarknaden i Sverige som helhet. Undantaget är marknaden för lägenheter i Stockholms och Göteborgs innerstäder där temperaturen åter igen är normal eller till och med lite över normal. Bostadspriserna i Sverige som helhet har utvecklats ganska normalt sedan årsskiftet bedömt utifrån hur det har sett ut under vårmånaderna i genomsnitt de senaste dryga 10 åren. En övergripande tolkning av siffrorna är att vi ser en bostadsmarknad som återhämtar sig i stadig takt utan någon stor synbar påverkan av vare sig de ändrade bolånereglerna den 1 april eller kriget i Mellanöstern.
Vi återkommer framöver med nya prognoser över svensk ekonomi, bostadsmarknad och räntor. Ha en fortsatt fin vår – snart är sommaren här!
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
