Här kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije det senaste räntebeskedet från Riksbanken och de huvudsakliga slutsatserna från de nya prognoserna i årets fjärde nummer av SBAB:s rapport Boräntenytt, som publicerades den 18 augusti.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad...
Riksbanken meddelade den 20 augusti att den lämnar styrräntan oförändrad. Deras bedömning är att inflationen inte hotar målet samtidigt som vi ännu inte är tillbaka i ett normalt konjunkturläge. Riksbanken varnar samtidigt tydligt för att inflationen kan komma att gå upp till följd av att Hormuzsundet ännu inte har öppnats och andra inflationsdrivande faktorer. De konstaterar också att inflationen under sommaren blivit något högre än i Riksbankens juniprognos och skriver något vagt att ”sannolikheten för en räntehöjning i år kvarstår”.
...men höjer troligen styrräntan senare i år enligt vår nya prognos
SBAB:s senaste inflations- och ränteprognos från 21 maj, och även den innan, baserades på det hoppfulla antagandet att Hormuzsundet skulle öppnas till sommaren. En uppföljande fördjupad inflationsanalys i juni, där vi antog att Hormuzsundet skulle öppnas först i september, visade att inflationstrycket inte borde bli så högt att det skulle tvinga Riksbanken till att höja styrräntan. Nu framstår tyvärr en öppning av Hormuzsundet i närtid som alltmer osannolik. Med det bedömer vi i vår nya augustiprognos (från den 18 augusti) att (den underliggande) inflationen stiger under hösten för att hamna över Riksbankens mål under en längre period.
För att undvika att förhöjda olje- och drivmedelspriser och andra inflationsdrivande faktorer smittar av sig i ett bredare inflationstryck i svensk ekonomi och stigande inflationsförväntningar hos både hushåll och företag, bedömer vi nu att Riksbanken behöver höja styrräntan både i november och december. Det är bättre att mota Olle i grind än att dutta med räntan i ett mer utdraget förlopp. Viktigt att påpeka är också att den sänkta livsmedelsmomsen, sänkta skatter på el och drivmedel samt halverat pris på månadskort i kollektivtrafiken gör att inflationen framstår som lägre än den faktiskt är.
Både vi och Riksbanken har tidigare varit oroliga för att konjunkturåterhämtningen i Sverige gått trögt vilket också bör vägas in vid en bedömning om styrräntan ska ändras eller inte. Hushållens konsumtion har dock förbättrats väsentligt på senare tid vilket gör att företagen lättare kan vältra över kostnadsökningar på konsumentpriserna. Vi tror dock att Riksbanken först vill invänta inflationsutfallet för augusti och september innan de ger sig på att ändra styrräntan. Arbetslösheten är också fortsatt hög, vilket även Riksbanken påpekar. Vi har mot denna bakgrund lagt in en höjning av styrräntan både i november och december. Det bör samtidigt framhållas att osäkerheten är stor och att utvecklingen därför är svårbedömd.
— Vi svänger nu i vår prognos och lägger in två höjningar av styrräntan redan före årsskiftet. Ja, det är lite av ett lappkast men bakgrunden är att en öppning av Hormuzsundet i närtid nu framstår som alltmer osannolik, vilket borde få en betydande negativ utveckling för inflationen, säger Robert Boije.
Höjd styrränta ger höjda rörliga bolåneräntor
Givet den utdragna konflikten i Hormuzsundet bör bolånetagare ställa in sig på att styrräntan och därmed den rörliga bolåneräntan kan komma att höjas i närtid. Får vi rätt i vår prognos är det dock ingen dramatisk höjning vi pratar om. Vi pratar om en halv procentenhet fram till årsskiftet. Det motsvarar 290 kronor mer i månaden efter skatteavdrag för varje miljon man har i bolån.
Jag brukar inte råda till att binda räntan och vår nya prognos talar inte för något annat heller. För den som ändå funderar på att binda räntan och är orolig för att den rörliga bolåneräntan ska gå upp mer betydande, framstår de lite kortare bindningstiderna just nu som prisvärda.
Framtida bolåneräntor med olika bindningstid
Procent | 3 mån | 1 år | 2 år | 3 år | 4 år | 5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
Sep 2026 | 2,7 | 3,1 | 3,3 | 3,4 | 3,6 | 3,6 |
Jan 2027 | 3,2 (2,7) | 3,5 (3,1) | 3,6 (3,3) | 3,7 (3,5) | 3,8 (3,7) | 3,8 (3,7) |
Jan 2028 | 3,1 (3,1) | 3,3 (3,3) | 3,4 (3,5) | 3,5 (3,6) | 3,6 (3,8) | 3,7 (3,9) |
Jan 2029 | 3,1 (3,1) | 3,3 (3,3) | 3,4 (3,5) | 3,5 (3,6) | 3,7 (3,8) | 3,8 (3,9) |
Jan 2030 | 3,2 (3,2) | 3,3 (3,4) | 3,5 (3,5) | 3,6 (3,7) | 3,7 (3,8) | 3,8 (3,9) |
Anm. Avser ett genomsnitt av bankernas snitträntor. Föregående prognos från maj 2026 inom parenteser. Källa: SBAB
Läs gärna det senaste numret av Boräntenytt i sin helhet eller en sammanfattning i tillhörande pressmeddelande. Vi återkommer under hösten med nya prognoser över svensk ekonomi, bolåneräntor och bostadsmarknad.
Allt gott och på återhörande!
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.