Efter två rejält tuffa ekonomiska år, 2023 och 2024, trodde de flesta prognosmakare, inklusive vi på SBAB, att det äntligen skulle bli betydligt bättre fart i svensk ekonomi i år. Med Trumps tullkrig (se diagram 1) och annan oro i omvärlden kom tyvärr de förhoppningarna på skam. Inflationen och räntorna kom under året visserligen ner till mer normala nivåer. Med det fick många hushåll också ökade realinkomster (inkomster justerad för inflationen) och stärkt köpkraft. BNP har förvisso ökat mer än förra året men ökningen ser ut att bli betydligt mindre än i de mer hoppfulla prognoser som lades inför året.
Diagram 1. Effektiv tullsats i USA
Procent
– I och med Trumps tullkrig kom förhoppningarna om ett ekonomiskt betydligt bättre 2025 på skam, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Oron i omvärlden kom att lägga en våt filt över svensk ekonomi i stort. Hushållen fortsatte att hålla hårt i plånböckerna och många företag sköt upp viktiga investeringar. Arbetslösheten fortsatte att trenda uppåt (se diagram 2). Antalet konkurser låg under hela året kvar på ungefär samma nivåer som under 2024 (se diagram 3). Den svaga ekonomiska utvecklingen bidrog också till en, överlag, sval bostadsmarknad.
Diagram 2. Arbetslöshet
procent av arbetskraften
Diagram 3. Antal konkurser
Svensk ekonomi tar glädjeskutt nästa år…
Skam den som ger sig: vi tror att BNP till sist ändå tar lite av ett glädjeskutt nästa år och att svensk ekonomi då också växer betydligt mer än snittet för övriga EU-länder. De flesta andra prognosmakare spår samma sak, liksom flera stora internationella prognosmakare som OECD.
Vi tror att BNP växer med 2,6 procent nästa år, vilket är runt 1 procentenhet högre än i år. Ökad hushållskonsumtion och ökade investeringar i näringslivet väntas bidra mest till uppgången i BNP. Däremot tror vi inte på någon större draghjälp från exporten då flera av de länder Sverige normalt exporterar mycket till går knackigt, bland annat Tyskland. Läs gärna mer om detta i vårt sista nummer av Bomarknadsnytt för året.
– Skam den som ger sig: vi tror att BNP äntligen tar lite av ett glädjeskutt nästa år, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Det finns redan flera tecken på en annalkande konjunkturuppgång. Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer har legat över sin genomsnittliga historiska nivå fem månader i rad. Man får gå tillbaka till tidig sommar 2022 för att hitta lika höga barometervärden. I SCB:s senaste så kallade Konjunkturklocka ligger de flesta konjunkturindikatorerna i en expansions- eller återhämtningsfas.
…och även ekonomin för många hushåll
Konjunkturuppgången och reallöneökningar kommer att bidra till bättre ekonomi för många hushåll. Till det kommer flera skattesänkningar, bland annat utökat jobbskatteavdrag och sänkt matmoms, och ökat bostadsbidrag för ensamstående föräldrar (i enlighet med förslagen i regeringens budgetproposition för nästa år).
Enligt en färsk bedömning av SCB kan den sista gruppen i genomsnitt se fram mot störst förstärkning av inkomsten (efter skatt) av regeringens förslag. Min kollega, och SBAB:s privat- och boendeekonom, Linda Hasselvik har också sammanfattat detta i en text på SBAB:s webbplats. Det kommer dock att finnas hushållsgrupper, bland annat vissa pensionärsgrupper, som inte ser ut att få några betydande inkomstförstärkningar nästa år.
Inflationen väntas ligga i linje med målet nästa år
Efter två år med en betydligt högre inflation än Riksbankens mål på 2 procent, kom inflationen ner ordentligt i år. Den har dock fortfarande legat en bit över målet. Under sommaren hoppade dessutom inflationen tillfälligt upp igen. Blickar vi utanför Sveriges gränser och tittar på de globala faktorer som tidigare bidrog till att dra upp inflationen markant i Sverige ser det just nu ganska lugnt ut.
Energipriserna (bland annat drivmedelspriser och naturgaspriser, där de senare påverkar även priserna på konstgödsel och i sin tur globala livsmedelspriser), ligger på låga nivåer. Frakt/containerpriserna är tillbaka på låga nivåer. De globala leveranskedjorna fungerar normalt. De globala livsmedelspriserna är visserligen något förhöjda men ligger betydligt lägre än när det var som värst. De har dessutom fallit tillbaka de allra senaste månaderna. Den stärkta svenska kronan bidrar dessutom till lägre importpriser.
I frånvaro av nytt kaos i omvärlden är vår bedömning att inflationen nästa år faktiskt kommer att ligga under Riksbankens mål men då i huvudsak till följd av den sänkta livsmedelsmomsen. Utan sänkningen av momsen bedömer vi att inflationen kommer att ligga nära målet.
Oförändrad styrränta hela nästa år
Efter att inflationen började skena våren 2022, höjde Riksbanken, i flera steg, styrräntan från 0 till 4 procent. Senvåren 2024 påbörjade Riksbanken en serie sänkningar av räntan. Den sista sänkningen trädde i kraft den 1 oktober i år och innebar att styrräntan blev 1,75 procent.
I dag den 18 december meddelade Riksbanken att den beslutat om att låta styrräntan ligga kvar på 1,75 procent. Även om det inte är något löfte från Riksbankens sida, sa man också att styrräntan väntas ligga kvar på den nivån åtminstone hela nästa år. Detta för att säkerställa att svensk ekonomi verkligen kommer i gång igen. Allt detta ligger helt i linje med vad vi själva trott en tid och är också samma bedömning som vi gjorde i vårt senaste nummer av Boräntenytt som vi publicerade i går den 17 december.
Hyfsat stabila bolåneräntor nästa år
Med oförändrad styrränta bör den rörliga bolåneräntan röra sig måttligt under kommande år, även om bankernas upplåningskostnader och därmed den rörliga bolåneräntan också påverkas av andra faktorer än styrräntans nivå. På senare tid har vi sett en tydlig uppgång i de lite längre marknadsräntorna som har drivit upp räntan på både stats- och bostadsobligationer.
Vår prognos är att räntan på de kortaste bindningstiderna går upp med någon enstaka tiondels procentenhet nästa år och räntan på de längsta bindningstiderna med några tiondelar (se diagram 4).
Diagram 4. Bolåneräntor — historik och prognos
– Hyfsat stabila bolåneräntor nästa år, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Förmånligt att binda räntan för den som föredrar det
Vi ser således framför oss hyfsat stabila bolåneräntor nästa år, även om de kan gå upp lite grann, framför allt de lite längre bundna räntorna. Det bygger dock på att Riksbankens styrränta ligger kvar på nuvarande nivå (eller ändras måttligt) och att det inte uppstår nya oroligheter i omvärlden som kan påverka både inflationen och räntorna. Vi har de allra senaste åren med all tydlighet sett hur oväntade omvärldshändelser kan leda till stora förändringar av både inflation och räntor. Det är viktigt att tänka på när man tar ett bolån.
En stor majoritet av de nya bolånetagarna väljer rörlig bolåneränta och har gjort det under lång tid. Det är inte så konstigt. Historiskt sett har det nämligen, i genomsnitt över tid, varit billigast att ha rörlig ränta. Det betyder dock inte att det inte kan komma perioder där det inte är så. Har man små marginaler i sin ekonomi eller ändå är orolig över att räntan kan ta fart igen, så är vår bedömning att det just nu inte kostar så mycket att försäkra sig mot en oväntad ränteuppgång genom att binda räntan (se diagram 5).
Vi tror dock, som sagt, att de lite längre räntorna är på väg upp mer än de korta. Får vi rätt i detta kommer fönstret för att binda räntan till ett förmånligt pris att stängas. Värt att notera är samtidigt att räntemarknaden just nu spår en snabbare uppgång i de rörliga bolåneräntorna än vad både vi och Riksbanken tror.
Diagram 5. Bunden jämfört med rörlig ränta
Procent
– Det förefaller just nu vara ganska förmånligt att binda räntan för den som föredrar det – men fönstret är troligen på väg att stängas, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Andra boendekostnader än räntor ökade påtagligt under året
För särskilt dem med lite större bostadslån är det bra att ränteläget nu äntligen har normaliserats. Det finns dessvärre annat som oroar både de som bor i småhus och bostadsrätt. I en undersökning som nyligen gjordes av min kollega och SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik oroar sig 64 procent över att avgifterna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp ska höjas ytterligare.
Enligt den årliga Nils Holgersson-rapporten ökade kostnaderna för denna typ av avgifter med 9,7 procent 2025. Detta efter att dessutom ha ökat med hela 13 procent året innan. Det är betydligt mer än den allmänna inflationen i Sverige.
Temperaturuppgång på bostadsmarknaden och stigande bostadspriser
Den tröga svenska konjunkturuppgången har smittat av sig på temperaturen på bostadsmarknaden. Mätt med SBAB/Boolis indikator Bomarknadstempen har det överlag under året varit ganska långt från normal temperatur på den svenska bostadsmarknaden som helhet med undantag för i Stockholms och Göteborgs innerstäder.
Under våren i år utvecklades bostadspriserna betydligt svagare än vad som är normalt för vårmånader. Samtidigt har bostadspriserna utvecklats lite starkare än normalt nu under hösten. När vi gör bokslut för 2025 tror vi att bostadspriserna har stått mer eller mindre stilla eller möjligen ökat måttligt för Sverige som helhet (med vissa regionala och lokala variationer). Nästa år tror vi att temperaturen klättrar upp mot mer normala temperaturer på bostadsmarknaden och att bostadspriserna ökar med 5 procent eller kanske något mer.
En orolig omvärld med risk för nya svarta svanar
Även om vår bedömning är att nästa år blir betydligt ljusare än innevarande, så är det viktigt att vara medveten om att det kan komma svarta svanar igen – det vill säga uppstå sällsynta händelser som har allvarliga konsekvenser. Coronapandemin, Ukrainakriget och Trumps tullkrig, är några exempel på svarta svanar de senaste åren.
Det finns flera risker som kan stöka till det, bland annat kopplade till den nya amerikanska administrationen. USA fortsätter att lämna flera viktiga internationellt ingångna avtal som bidragit till global geopolitisk stabilitet efter andra världskriget – en i mina ögon mycket olycklig utveckling. Det finns även andra potentiella risker som kan stöka till det för både inflationen och räntorna. En sådan faktor är att många länder har problem med sina offentliga finanser.
Extrema väderhändelser i klimatförändringens kölvatten är en annan faktor som kan påverka de globala livsmedelspriserna. Även militära konflikter oroar. Vi får hålla tummarna för att dessa risker inte förverkligas.
– I en orolig omvärld finns det alltid risk för nya svarta svanar, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Nu hoppas vi på – och ser fram emot – ett bättre 2026 än 2025
Det har sammanfattningsvis varit ytterligare ett ekonomiskt utmanande år för många –både hushåll och företag. Den svenska konjunkturåterhämtningen har helt klart gått trögare än väntat. Det finns mycket som nu ändå talar för att 2026 blir ett betydligt bättre ekonomiskt år än innevarande. Låt oss ta fasta på det, även om det förstås alltid finns saker – inte minst i vår omvärld – som med lite otur kan få det att gå snett igen.
Vi hörs igen på det nya året. Då kommer vi på SBAB med nya uppdaterade prognoser och analyser över svensk ekonomi och bostadsmarknad!
Med det önskar jag dig och din familj en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År.
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB