Riksbanken sänkte räntan igen – och fler sänkningar väntar

Den 25 september meddelade Riksbanken att den sänker styrräntan med 0,25
procentenheter. Här kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskedet.

Riksbanken sänkte som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter

Riksbanken beslöt att sänka styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter på sitt senaste beslutsmöte. Det är tredje gången i år som styrräntan sänks lika mycket. Beslutet var väntat och helt i linje med SBAB:s prognos. Inflationen har legat under Riksbankens mål tre månader i rad samtidigt som svensk ekonomi går knackigt. Något annat besked än att Riksbanken skulle sänka styrräntan hade därför förvånat väldigt mycket. SBAB:s prognosmakare har nu lyckats pricka in alla sänkningar av styrräntan så här långt i år utifrån en prognos som lades fast redan i augusti förra året.

Riksbanken skruvar också ner räntebanan och meddelar att styrräntan troligen kommer att sänkas ytterligare två gånger i år, där man inte utesluter att räntan vid ett av dessa tillfällen kan sänkas med 0,5 procentenheter – en så kallad dubbelsänkning. Dessutom aviserar Riksbanken ytterligare 1–2 möjliga sänkningar till våren nästa år. Allt detta, förutsatt att inflationsutsikterna ser fortsatt bra ut. Även detta ligger mycket väl i linje med den prognos SBAB haft ända sedan augusti förra året. Vi räknar dock med tre sänkningar av styrräntan under hela nästa år, ner till en nivå där styrräntan landar på 2 procent.

Vad betyder detta för bolåneräntorna?

Får vi rätt i vår prognos om styrräntan bör den rörliga bolåneräntan ligga omkring 3,6 procent i januari nästa år för att sedan sjunka några tiondelar till (prognosen avser snitträntan på hela bolånemarknaden, inte SBAB:s list- eller snittränta). Även räntan med ett års bindningstid väntas fortsätta att sjunka och även tvååringen marginellt. De längre bundna räntorna väntas däremot inte sjunka mer utan i stället stiga svagt igen. Det senare kan vara bra att tänka på för de som föredrar bunden ränta framför rörlig.

Vad betyder detta för sparräntorna?

När marknadsräntorna sjunker påverkar det inte bara bolåneräntorna utan även sparräntorna. Sjunker räntorna på bolånen till följd av sänkta marknadsräntor sjunker normalt även sparräntorna. Ett gott råd till dig som banksparar är att se till att du placerar dina pengar på ett bankkonto som, trots sjunkande sparräntor, har en rimlig sparränta. Det gäller oavsett om du gör det som privatperson, är egenföretagare eller ansvarig för ett företags sparande eller om du sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening eller samfällighet.

Hur ska man tänka kring bindningstiden på sina bolån?

Om man bör binda eller inte binda räntan på längre tid än 3 månader (rörlig ränta) är inte självklart i detta läge. Det beror på vilken marginal man har i sin ekonomi för att kunna hantera en oväntat stor ökning i räntan. Det beror också på hur viktigt det är att på förhand veta den exakta räntekostnaden varje månad. Sett över en längre historisk period har det i genomsnitt över tiden varit billigast med rörlig ränta, även om det funnits vissa perioder där bunden ränta hade varit bättre med facit i hand. Givet vår senaste prognos över räntan för olika räntebindningstider var det i valet mellan rörlig ränta och 1–2 års bindningstid lite billigare att välja rörlig ränta. För 3 års bindningstid var det jämnt skägg medan 4–5 års bindningstid var lite billigare än rörlig ränta. Alla prognoser är dock osäkra. Binder man räntan kan man i vissa lägen, beroende på ränteläget, behöva betala ränteskillnadsersättning till banken om man behöver lösa lånet i förtid. Det kan också bli svårare att byta bank. Det är alltså flera faktorer som är bra att väga in när man funderar på hur man ska göra med räntebindningstiden på sina bolån.

Några avslutande ord

Även om inflationsspöket nu ser ut att vara besegrat för denna gång och Riksbanken väntas fortsätta att sänka styrräntan kan saker och ting hända som omkullkastar den nu ganska positiva bilden. Det är de senaste åren med pandemi och Ukrainakrig ett tydligt exempel på. Det finns också andra risker i vår omvärld som med lite otur kan kasta grus i både inflations- och räntenedgångsmaskineriet, inte minst oroligheterna i Mellanöstern. Vi ekonomer brukar kalla det för svarta svanar. Jag tycker dock att vi tar fasta på det positiva i bilden just nu.